Varför ska allting vara så kompliserat?!
Nu tar livet imot riktigt jävla hårt. Är allt mitt fel? Och vad ska jag göra för att alltska falla på plats igen och bli bra?!
Jag vill spola fram tiden och hoppas på att det är bättre längre fram! För jag orkar inte med det här längre! Varje dag jag vaknar så möts jag utav bekynner, både det som ligger kvar sen förrut och nya saker som kommer upp!
Jag vill få ordning på allt nu och bara leva livet utan alla bekymmer och skit överallt!
Nu jävlar ska jag se framåt och ge gärnet på att lösa allting så jag slipper den här skiten! Jag ska ge 120% nu!
Helvete vad arg jag är på mig själv!
Jag vill spola fram tiden och hoppas på att det är bättre längre fram! För jag orkar inte med det här längre! Varje dag jag vaknar så möts jag utav bekynner, både det som ligger kvar sen förrut och nya saker som kommer upp!
Jag vill få ordning på allt nu och bara leva livet utan alla bekymmer och skit överallt!
Nu jävlar ska jag se framåt och ge gärnet på att lösa allting så jag slipper den här skiten! Jag ska ge 120% nu!
Helvete vad arg jag är på mig själv!
Kommentarer
Postat av: Ida
känner exakt samma sak, man ser inget ljus där framme längre. man vet bara att det är långt långt borta...
Trackback
